Det finns en väldigt speciell person i mitt liv.
En som jag nästan förlorade,är bara glad jag inte sumpade det helt o fortfarande har en liten chans
att behålla denna underbara personen.

så jag tänkte jag skulle försöka uttrycka min kärlek i ord.
Men det uppståg problem.
Ni ser jag är varken poet eller författare.
O allt jag skrev kändes bara otillräckligt i min besrivning av hur stor betydelse du har i mitt liv.
Hur ska jag kunna beskriva alla dess överväldigade känslor som jag känner för dig.
Hur ska jag kunna beskriva det när de bästa poeterna o författarna i världen bara kunnat skrapa på ytan.

alla kärlekslåtar, alla dikter, alla kärleksfilmer i världen allt de känner ja för dig.

Men jag tänkte ändågöra ett försök i att beskriva känslan jag får av tanken på dig.
eller det är mer än liknelse än beskrivning.

En väldigt vädigt kall vinter dag o man varit ute i snön
o inget har gått som man vile, man ramlade me pulkan o det var någon som kastade en snöboll i ansiktet på en.
Sen Kommer man hem o man får en fin kopp te. O man tar en klunk o man känner hur värmen bara sprider sig i hela kroppen samtidigt som man fylls av lugn o glädje o det pirrar i hela kroppen.

det är typ så jag känner när ja tänker på dig eller får ett sms eller vad som helst. <3