Fick en kommentar på ett av mina inlägg för inte så länge sen.
Om de nu va en riktig kommentar eller nån som jävlas, ingen aning..
Men Jag kan svara ändå, Gott Nothing to Hide.
Så detta va frågan:
Hej, vad fin du var på bilderna och fin blogg du har.
En fråga bara och jag hoppas att du kan svara på den. Hur lång tid tog dig att komma ut som gay?
Vet dina föräldrar om det och har de accepterat det? Jag vågar inte göra det du vet kanske hur blatteföräldrarna kan vara det är inte så normalt för dem =(.
Hoppas du kan svarakramar /trogen läsare
SVAR: För det första, Tackar kul att de uppskattas men måste säga det är min syster som
fixat den(bloggen)jag har inte tid som ni kanske vet. Nu till dina frågor. Hur lång tid de tog?
ja du de pågår än på något sätt,O för alla Gaypersnoer pågår det hela livet i princip.
Till Varje ny grupp/arbetsplats/människa du möter så måste man kanske komma ut,
man behöver inte men de blir så till slut ändå, då det är en så stor del av ens liv.
Vad gäller mina föräldrar, Jag visste ju ganska ung att jag inte gillade killar,Men det var stor
Press från föräldrar samhälle allt så de tog ett tag innan jag ens vågade agera på
mina känslor, till typ tonåren. Och det var inte riktigt så att jag kom ut mer att jag puttades ut.
Då Föräldrarna fick reda på att det var Pride jag skulle till o träffa min Dåvarande tjej.
Det va inte vacker asso, Efter de följde år av Gräl o skrik o lögner o gömmande.
Totalt hemskt,Men jag ville inte o tänkte inte förneka mig själv.
Hur läget är nu,Dom Vet, jag är 20 ingen pojkvän på typ 6år,en del tjejer.Hehe ni fattar
Men vi pratar inte om de, Mamma har lite diskret i andra situationer sagt att hon skulle
aldrig ta avstånd av sitt barn pga nåt sånt, Pappa är de lite svårt med.Men förhoppningsvis
kommer han förbi de någon gång.
Det värsta för mig är nog, släkten.Släkten därnere som inte ar så van vid det.
Som inte har nån aning o inte haft tid o vänja sig vid tanken.
Som bor i ett land där det är total sekretess o det "inte finns" homo bi o trans personer.
Än så länge,Behöver dom inte veta nåt då jag bara träffar dem en månad om året.
Men senare kommer de bli ett hinder..
Vågar du inte göra det?
Nu vet jag inte om du e tjej/kille yngre/äldre eller från vilket land, o hur strikta dina föräldrar
men vad jag skulle säga,Som jag vet nu i efterhand.Tänk över först själv,Vet du själv vad du är?
Är du gay,Bi, experimentell? Hur gammal är du?
För det händer ofta att dom skyller de på en fas om man är i typ tonåren.Är du säker?
Om du inte är säker, o du inte vet hur ska du kunna svara på deras frågor?
Om du inte har en Speciell anledning o berätta, vänta lite.
Det bästa sättet att göra det på,är att sätta dom ner (den närmsta familjen)
Berätta hur det ligger till,Vad du känner hur du känner, att inget förändrats egentligen,
att de inte är någons fel.Att du älskar dom och ta deras frågor.
Ge dom tid,Tänk på att du har haft hela livet att hantera det,Dom får precis veta.
O ge blatte föräldrar lite credit, Det finns dom som tagit de hur bra som helst.
Och det finns svenska oreligiösa föräldrar som Total Freakat så man vet aldrig.
Hoppas de va till nån hjälp för nån.. xoxo acidburn
